De flesta konsumtionslån är små och kan kosta mycket relativt sin storlek. Små lån kan dessutom vara början på en skuldspiral. Det är relativt vanligt att lån ersätts eller utökas i stället för att avbetalas. På sikt kan det leda till att konsumenten blir överskuldsatt.
KOSTNADEN BEROR PÅ RÄNTA OCH LÖPTID
FI:s kartläggning visar att små lån har nästan samma minella ränta som större lån. Men den effektiva räntan på de små lånen är ofta betydligt högre .
Det beror på att små lån har stora avgifter i förhållande till lånets storlek. I stickprovet har de små lånen också de högsta extra kostnaderna under lånets första fem månader
Ett räntefritt lån kan framstå som gratis för en konsument. Men räntefria lån har ofta olika avgifter.
Revolve e krediter är räntefria om de betalas tillbaka före förfallodatumet. De minsta inrapporterade revolve e krediterna som inte betalats tillbaka i tid har en ge msnittlig kostnad, inklusive den ränta som uppstår, under de fem första månaderna som motsvarar 70 procent av lånet.
Annuitetslån kostar mer än lån med rak amortering
Både blancolån och lån mot annan säkerhet än bostad kan amorteras rakt eller som annuitet. Rak amortering betyder att låntagaren amorterar lika mycket varje månad under hela lånets löptid. Den månatliga ränteutgiften minskar då över tid allt eftersom lånet gradvis krymper. Ett annuitetslån innebär i stället att månadsbeloppet är detsamma under hela löptiden så länge räntan är oförändrad.21 Däremot förändras fördelningen mellan ränta och amortering över tid. I början består den största delen av månadskostnaden av räntebetalningar. Sedan ökar amorteringarnas andel av betalningen.
Ungefär 69 procent av lånen med redovisad amorteringstyp i kartläggningen är annuitetslån. Annuiteter är vanligast bland lån som har en annan säkerhet än bostad. Det kan bero på att annuiteter ges som standard vid objektsfinansiering. Annuitetslån har ofta en lägre minell ränta än lån med rak amortering. Det beror delvis på att det finns en säkerhet vid objektsfinansiering. För ett lån på 100 000 kro r är skillnaden i räntesats i ge msnitt 1,8 procentenheter. Den ge msnittliga avtalade löptiden i stickprovet är 90 månader för annuitetslån och 75 månader för lån med rak amortering.
Även om annuitetslån har vissa fördelar, exempelvis lägre ränta och fast månadsutgift, kan de vara förknippade med risker. Om lånet ersätts med ett nytt lån efter en kort tid har låntagaren endast amorterat en liten del av lånet. Andelen av månadsutgiften som består av ränta ökar när lånet läggs om och löptiden förlängs.
För att illustrera skillnaderna mellan amorteringstyperna har vi utgått från de som tog ett blancolån och räknat ut deras totala kostnader med annuitet och rak amortering. I räkneexemplet är ränta och löptid samma för båda amorteringstyperna. Då re dlas effekterna av amorteringen. Det ge msnittliga blancolånet är ungefär 112 000 kro r och löper med 10,7 procent effektiv ränta under 82 månader.
Beräkningarna visar att det ge msnittliga lånet skulle kosta drygt 40 000 kro r om det togs som ett annuitetslån (se tabell 4).
Det motsvarar 36 procent av lånets storlek. Om lånet i stället togs med rak amortering skulle det kosta lite mer än 35 000 kro r eller 31 procent av lånet.
Vid en jämförelse mellan rak amortering och annuiteter kan också låntagarens alternativa kostnad beaktas. Ett annuitetslån har lägre faktiska utgifter i början av återbetalningsperioden än ett lån med rak amortering.
Om låntagaren kan spara skillnaden med en avkastning som är lika stor som låneräntan kommer båda amorteringstyperna ha samma totala kostnad. Men det betyder att låntagaren i praktiken behöver ta stora risker i sitt spa e.
Annuitetslån har ofta en längre löptid än lån med rak amortering. Ett lån med lång löptid innebär höga totala räntekostnader (allt annat lika) för låntagaren, men låga månatliga kostnader. Det är därför inte säkert att låntagaren alltid föredrar den lägsta totala återbetalningen (total räntekostnad plus amorteringar). Återbetalningen för blancolån är lägre hos storbanker än hos övriga långivare.
Storbankernas kunder har något högre inkomster och tar större nya lån. Högst är återbetalningen för de som tar ett annuitetslån hos en nischbank eller ett säljfinansieringsbolag. Var tionde av dessa låntagare betalar tillbaka nästan dubbelt så mycket som de lånat eller mer.
SMÅ LÅN KAN VARA BÖRJAN PÅ EN STOR SKULD
Små lån kostar mer relativt sin storlek än större lån. Men eftersom lånen är små är också kostnaden i kro r liten. En låntagare som redan har små marginaler i sin eko mi och använder små lån för att klara sin vardag kan ändå få betalningssvårigheter. Det kan i förlängningen leda till en allt större skuld.
Det är vanligt att kreditförmedlare marknadsför att låntagarna ska samla sina lån. Det kan finnas fördelar för kunden med detta. En sådan fördel är att månadsbetalningen blir lägre om löptiden på det nya lånet är längre än på de gamla lånen. Men det finns även nackdelar med att lägga om lån på detta sätt. Den totala kostnaden ökar eftersom den längre löptiden medför att ränta ska betalas under längre tid. För de som samtidigt utökar sitt lån ökar totalkostnaden ännu mer.
Skulder kan byggas upp ge m att låntagaren tar flera små lån. Omkring 90 procent av de som tar ett (räntebä e) lån under 2 000 kro r har sedan tidigare en (räntebä e) skuld i samma bolag
. Det innebär att nästan alla nya låntagare som tar ett litet lån, har minst två räntebä e krediter efter det nya lånet. De som tidigare hade ett lån hos ett säljfinansieringsbolag tog vanligtvis ett litet nytt lån. Hos övriga långivare tog var åttonde låntagare med ett befintligt lån ett nytt lån som är större än 100 000 kro r. Att skulder byggs upp på detta sätt, kan i förlängningen leda till stora skulder för låntagaren. Cirka var femte låntagare som lånar mer 20 000 kro r har sedan tidigare lån hos samma bolag på över 50 000 kro r.
Det är nästan alltid blancolån som används för att lösa andra lån.29 FI:s stickprov visar att 28 procent av de som tar blancolån gör det för att lösa befintliga lån .
Av dessa tas nästan hälften via kreditförmedlare. Det är en större andel låntagare med stora lån som löser befintliga lån
. Dessutom är det vanligt att den faktiska löptiden är kortare än den avtalade
. Det är ett tecken på att lån läggs om. Förtidsinlösen kan även bero på att låntagaren fått bättre villkor hos en annan långivare. För nischbankerna är skillnaden mellan avtalad och faktisk löptid 6 år, jämfört med 2 år hos storbankerna
Kartläggningen visar att det är vanligt att låntagarna har flera små räntebä e lån och att lån ersätts istället för att betalas tillbaka. Små lån kan därför vara början på en större skuld. På sikt kan det leda till att låntagaren blir överskuldsatt.